Hälsporre kan göra livet betydligt mer besvärligt. Hur vet du att du har hälsporre? En väg till att förebygga att den uppstår kan också vara barefoot skor.
Hälsporre, där smärtan ofta kan stråla ända upp i vaden, uppstår inte av en slump. Den här benpålagringen på hälbenet orsakas av en patologisk överbelastning av mjukdelarna i foten och vaden. Överbelastningen uppstår på grund av ett felaktigt rörelsemönster, hypermobilitet eller olämpliga skor.
Hur kan du hantera en sporre på hälen? Du kan få hjälp av att göra särskilda övningar, använda barefoot skor och även ta homeopatiska medel.
Om du besväras av smärta över hälens undersida eller vid dess insida, som inte bara uppstår vid gång, träning, på morgonen när du vaknar, utan ofta även under sömnen, är det ganska sannolikt att du har så kallad hälsporre. Den här benpålagringen bildas på hälens undersida som en följd av överbelastning av mjukdelar som fäster vid hälbenet.
Därefter utvecklas en seninflammation som leder till att kalciumkristaller lagras in och till slut bildas en benpålagring. Orsakerna kan vara flera – långvarig överbelastning av foten (löpning på hårt underlag, långvarigt stående), användning av olämpliga skor (smal tådel, klackar), olika deformiteter i foten (t.ex. funktionellt plattfot) men även felaktig hållning.

Om du misstänker hälsporre ska du absolut inte skjuta upp ett läkarbesök. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto snabbare kan du bli av med problemet. En idrottsläkare eller ortoped undersöker först foten för att utesluta artros eller osteoporos. Då används antingen röntgen eller numera oftast ultraljud, som pålitligt kan upptäcka hälsporre.
Oftast ordineras, förutom rehabilitering eller stötvågsbehandling, salvor, tabletter eller injektioner med kortikoider. De dämpar visserligen smärta och inflammation omedelbart, men har ofta många biverkningar.
Som alternativ till kortikoider kan olika krämer och geler från apoteket med icke-steroida antiinflammatoriska ämnen användas, tillsammans med kylande gelkuddar som lindrar både inflammation och smärta. I skorna rekommenderas skuminlägg eller mjuka gelinlägg som vid gång minskar trycket mot hälbenet.
Och eftersom belastade senor runt hälen behöver tillräckligt med näring för att återhämta sig är det bra att även fokusera på kosttillskott som är rika på protein.

Bland vanliga behandlingar som används vid hälsporre finns, förutom laser, även terapeutiskt ultraljud eller magnetterapi. Dessa fysikaliska behandlingsmetoder har fördelen att de ofta är lättillgängliga inom den offentliga vården, men å andra sidan brukar de inte vara lika effektiva – och de löser dessutom inte orsaken.
En privat fysioterapeut går däremot ett steg längre. Fokus ligger framför allt på varför hälsporren uppstod från början, och hen hjälper dig att skapa rätt vanor som förebygger att problemet kommer tillbaka.
Vid första besöket gör fysioterapeuten först en omfattande kinesiologisk analys för att ta reda på varför hälsporren uppstod. Därefter behandlas mjukdelarna i fot- och vadområdet manuellt, och du får förklarat hur du hemma kan göra övningar som syftar till att släppa på/spänna ut senor och muskler eller att lära in ett korrekt fotisättnings- och avrullningsmönster vid gång.
Som en del av terapin används ofta även stötvågor som slappnar av musklerna runt hälbenet, och i dag används också tejpning i stor utsträckning för att hjälpa till att bibehålla rätt muskelspänning i det behandlade området.

I den akuta inflammationsfasen är det bättre att begränsa träningen och ge kroppen en chans att återhämta sig. Överbelastade senor och muskler i foten och vaden rekommenderas att du stretchar och mjukar upp varje dag enligt fysioterapeutens instruktioner, helst direkt på morgonen – du kan även använda olika balansredskap, en skumboll, en piggboll eller korrigerande strumpor.
På kvällen är det sedan bra att massera fötterna – antingen för hand eller med hjälp av ett bubbelbad. Senare, när den akuta inflammationsfasen har lagt sig, kan du även lägga till varma omslag som behagligt värmer upp musklerna och minskar spänningar.
Bc. Edita Prošková – är utbildad fysioterapeut och ägnade sig åt podologi under studietiden. I sin privata mottagning i Roudnice nad Labem arbetar hon med både förvärvade och medfödda fotproblem hos vuxna och barn.

För patienter som lider av hälsporre fungerar även homeopati mycket bra, närmare bestämt ett medel som heter Hekla lava 9 C med doseringen 2 gånger dagligen 5 granulat i 3–4 veckor. Som namnet antyder handlar det om utspädd lavaaska från den isländska vulkanen Hekla. Hos får i området, som oavsiktligt fick i sig lavaaskan, började smärtsamma benpålagringar bildas.
Principen inom homeopati är att lika botar lika, därför såg man hos fåren en tydlig förbättring av besvären efter att homeopatiska medel gavs. Patienter uppger dessutom att symtomen kopplade till hälsporre hos dem oftast försvann inom bara två veckor. Om besvären kvarstår, kontakta din homeopat.

Tänk på att barefoot skor definitivt inte är lämpliga vid akuta smärtor som följer med hälsporre. De fungerar i stället som förebyggande, så det är bäst att byta till dem först när sporren är läkt.
Barfotagång har nämligen fördelen att den belastar foten och hela benet jämnt, så risken för ensidig överbelastning minskar. Den har ingen tjock sula, klack eller inlägg som fungerar som stöd för fotvalvet. Sulan på barefoot skor är i stället tunn (upp till 6 mm), har så kallad noll drop (dvs. skillnaden mellan häl och tå) och ger inget stöd åt fotvalvet.
Hälsporre kan visserligen vara riktigt besvärligt, men det är absolut inte orealistiskt att bli av med den. Avgörande är förstås att behandlingen kommer igång i tid och att du är ihärdig med hemmaträningen – men om du rustar dig med tålamod brukar resultaten inte låta vänta på sig.
Vart går dina steg härnäst?

Du befinner dig på www.premiumbarefoot.se