INTERVJU: Petr Kadlec: Går barefoot och ortopedteknik ihop?

Petr Kadlec är ortopedingenjör (ortotik-protetiker) och har samlat erfarenhet från flera ortopedtekniska företag där han arbetat med att tillverka individuellt anpassade ortopediska hjälpmedel. Vad kan det vara? Proteser för patienter efter amputation, benortoser för barn med funktionsnedsättning, måttagning för att sy individuella skor, eller även tillverkning av ortopediska och sensomotoriska inlägg.

I dag använder han sina kunskaper och erfarenheter från ortopedtekniken i en fotvårdsklinik (podologi) i Zlín-regionen. Där fokuserar han framför allt på funktionell undersökning av fötter och gång med möjlighet till en helhetslösning, inklusive tillverkning av individuella inlägg och rådgivning kring rätt val av skor. I arbetet har han kontakt med både fysioterapeuter och läkare, så att klienternas besvär alltid kan hanteras på ett heltäckande sätt.

Petr, ortopedteknik är ett relativt okänt område. Kan du berätta lite mer om vad det innebär?

Det är ett brett område inom hälso- och sjukvården, med många olika undergrupper. En ortopedingenjör (ortotik-protetiker) tillverkar till exempel ben- eller bålortoser, protesutrustning för patienter efter amputation, ortopediska inlägg, syr individuellt anpassade ortopediska skor och liknande. Hjälpmedel tillverkas antingen individuellt efter mått, eller så är de standardiserade. Allt beror förstås på det specifika hälsoproblemet och varje klients behov.

Hur tar jag mig till ortopedtekniken? Behöver jag till exempel en remiss från läkare?

Det är väldigt individuellt, alltså beroende på vilken typ av hjälpmedel man efterfrågar och klientens hälsotillstånd. Om klienten behöver ett enklare hjälpmedel, som till exempel ett standardinlägg i skor, en hälkudde, en tåspridare och liknande, så kan man komma till ortopedtekniken när som helst, utan remiss och betalar då hjälpmedlet själv.

De flesta hjälpmedel som tillverkas är dock individuella och mycket kostsamma, och då klarar man sig inte utan remiss från specialistläkare – det handlar om att få ett intyg/underlag. Vilken specialist som får skriva remissen beror alltid på typen av hjälpmedel. Men även vid mer avancerade hjälpmedel gör man inget fel i att först besöka ortopedtekniken direkt och fråga där om rätt tillvägagångssätt.

Man får massor av viktig information (vilken läkare man ska besöka, vilket underlag man behöver ta med, hur processen för godkännande hos sjukförsäkringen går till, hur hjälpmedlet kommer att tillverkas och så vidare).

Vad betyder egentligen ett individuellt hjälpmedel?

Det är ett medicintekniskt hjälpmedel som tillverkas exakt efter mått för en specifik klient och kan inte användas generellt för någon annan. Måttunderlaget tas individuellt beroende på hjälpmedlet. Det kan till exempel handla om gipsavgjutning, skanning, finslipning efter mått, uppvärmning och plastisk korrigering och liknande.

Vilken roll spelar fysioterapeuten i processen när hjälpmedel tas fram?

En stor roll. För de flesta medicintekniska hjälpmedel gäller nämligen att de i sig själva nästan inte löser något. Förenklat kan man säga att de är en bra tjänare men en dålig herre. Hjälpmedlet behöver alltid kompletteras med ordentlig utbildning, löpande kontroller och framför allt regelbunden träning under ledning av fysioterapeut.

Om man ser till tidslinjen så ordinerar läkaren hjälpmedlet, ortopedingenjören hjälper klienten med godkännandet hos sjukförsäkringen, ordnar tillverkningen och instruerar i användningen – men i slutändan är det fysioterapeuten som tillbringar mest tid med klienten. Det är fysioterapeuten som vägleder, tränar tillsammans med klienten, de diskuterar allt kring hälsotillståndet och hjälpmedlet och försöker utnyttja hela potentialen hos både klienten och hjälpmedlet.

I praktiken har jag märkt att det fungerar bäst att ha kontakt med fysioterapeuten redan vid den första konsultationen med klienten. På så sätt undviker man ofta många missförstånd och man kan redan innan tillverkningen startar säkerställa att det planerade hjälpmedlet stämmer överens med terapins långsiktiga mål.

Om jag blir patient hos en ortopedingenjör (ortotik-protetiker) – är det för alltid, eller handlar det om tillfällig vård?

Det beror på vilken typ av hjälpmedel du arbetar med tillsammans med ortopedingenjören. Om det till exempel handlar om ortopediska inlägg eller en benortos efter skada, är huvudmålet att använda hjälpmedlet bara så länge det är nödvändigt och tack vare fysioterapi och ett proaktivt förhållningssätt förbättra hälsotillståndet så mycket att man klarar sig helt utan hjälpmedlet – eller bara använder det vid behov.

Vid mer komplexa fall, till exempel hjälpmedel för patienter efter amputation eller klienter med svåra ortopediska eller neurologiska avvikelser, gäller förstås att man inte klarar vardagen utan hjälpmedel och kontakten mellan klient och ortopedingenjör blir långsiktig.

Vad är din specialisering?

Jag fokuserar på benortoser för barn, sensomotoriska och ortopediska inlägg samt den funktionella undersökningen av fötter som hänger ihop med detta. En naturlig fortsättning på de här områdena är också att rekommendera lämpliga skor som klienten kan använda tillsammans med hjälpmedlet.

På sociala medier låter det som att du just nu inte arbetar direkt inom ortopedteknik, utan driver egen verksamhet inom podologi. Stämmer det?

Ja. Förra året började jag med min egen praktik, som jag startade i Luhačovice och numera även i Vizovice i Zlín-området. På mottagningen arbetar jag med både vuxna och barn, och huvudmålet är en helhetsundersökning av fötterna och ett förslag på en lämplig individuell plan. Lösningen kan till exempel bestå av rekommendationer kring rutiner och belastning, förklaring av lämpliga övningar, tillverkning av individuella inlägg eller rekommendation av passande skor.

Vilka besvär gör att vuxna oftast kommer till din podologiska mottagning?

Oftast handlar det om olika deformiteter och smärta i fotområdet, som till exempel hallux valgus, hammartår, hälsporre, smärta i fotvalvet och förhårdnader.

Har de här problemen hos vuxna någon gemensam orsak?

Orsaken är alltid individuell och beror på många omständigheter som jag tar reda på i undersökningen. Men en gemensam nämnare är ofta långvariga dåliga vanor – att vi inte ägnar fötterna någon uppmärksamhet på lång sikt och skjuter dem åt sidan, tills ett problem gör sig påmint. En annan viktig faktor som ofta bidrar till fotproblem är att man använder olämpliga skor. De här två punkterna tar jag upp med nästan varje klient.

Varför kommer föräldrar med barn som patienter?

Hos barn arbetar jag nog mest med valgusställning i fotlederna, felställningar i hela benen, plattfot och liknande. Jag lägger också stor vikt vid att välja rätt skor, som särskilt hos barn kan ha enorm påverkan på en sund utveckling av fötterna. Jag vill också nämna att om föräldrar tycker att något i barnets rörelser inte ser bra ut, ska de direkt söka en specialist som arbetar med området (läkare, fysioterapeut, podolog).

Kan man säga att klassiska skor påverkar vissa av de felställningar/deformiteter som nämnts ovan?

Jag har inget enkelt svar på det. Fotproblem (och inte bara fotproblem) är alltid multifaktoriella, så bakom orsaken finns det varje gång flera faktorer som behöver identifieras i undersökningen. Sedan arbetar vi tillsammans med klienten för att förändra och minska dem. Men det är sant att en av de vanliga faktorerna är just olämpliga skor, som på lång sikt kan bidra till att en rad olika problem uppstår.

Tar du även upp valet av skor när du tillverkar ortopediska hjälpmedel?

Ja. De flesta ortopediska hjälpmedel som är avsedda för gång behöver för att fungera optimalt också kompletteras med rätt skor. Måttunderlaget för att tillverka ett sådant hjälpmedel tas vanligtvis med gipsavgjutning eller skanning och görs normalt under belastning (stående). Och här uppstår ett stort problem: efteråt behöver klienterna lösa frågan om vilka skor de ska välja för att överhuvudtaget få plats med hjälpmedlet i skon.

Går det att kombinera ortopediska hjälpmedel med barfotaskor?

Det kan till och med vara lämpligt. I praktiken kombinerar jag gärna ortopediska hjälpmedel med barfotaskor eftersom de kompletterar varandra väldigt bra. Om en klient har ett hälsoproblem och behöver använda ett hjälpmedel (inlägg, ortos och liknande), så gäller det oftast att hjälpmedlet står för den korrigering som kroppen behöver – och kraven på skon blir generellt mer begränsade.

Skor som används tillsammans med ett ortopediskt hjälpmedel bör framför allt vara lätta, flexibla och rymliga, så att foten och hjälpmedlet får plats utan problem. Alla de här parametrarna uppfylls av barfotaskor, därför går de fint att kombinera med ortopediska hjälpmedel. Men det är bra att alltid ta upp detta med teknikern som tillverkar hjälpmedlet – som kan rekommendera lämpliga skor utifrån den individuella situationen.

Du är en förespråkare av barefoot. Men vem skulle du inte rekommendera de här skorna till?

I barfotaskor behöver man, jämfört med vanliga skor, vara mer uppmärksam när man går, kontrollera kroppen i rörelse, anpassa tempo och gångstil efter underlaget och så vidare. Barfotaskor förlåter enligt mig ingenting. Det viktigaste är att foten fungerar korrekt. Skon är bara ett slags ”skal”. Därför rekommenderar jag gärna barfotaskor till klienter som har helt friska fötter, eller bara små avvikelser.

Men jag är väldigt försiktig med rekommendationen när fotens funktion är nedsatt och skon inte bara kan följa foten ”blint”. Det gäller klienter som har en ortopedisk eller neurologisk avvikelse, tydlig instabilitet i fotlederna, sänkt eller förhöjd muskeltonus, mer känsliga fötter och liknande. Just i de här fallen kompletterar jag ofta barfotaskor med ett lämpligt hjälpmedel som riktat korrigerar det specifika problemet. Det kan till exempel vara en hälkil, ett inlägg eller en ortos.

Kan en expert upptäcka ett potentiellt problem hos sina egna barn innan det blir ett problem – eller kan även experters barn hamna hos specialister? Jag menar inte en medfödd utvecklingsavvikelse, utan till exempel valgusställda fotleder.

Det stämmer nog att mina barn är mer under lupp än till exempel mina vänners barn. Ibland måste jag till och med hålla tillbaka. Vi försöker träna, jag håller koll på lämpliga skor och bra rörelseaktiviteter, jag stör mig mer på ovanor och så vidare. Men att upptäcka ett problem hos barn innan det ens uppstår klarar enligt mig bara en erfaren barnfysioterapeut. Och det är inte jag.

Det är också därför jag gärna samarbetar med fysioterapeuter och skickar föräldrar med barn till dem. Jag var själv med min dotter hos flera fysioterapeuter – och deras råd var ovärderliga. Det tog oss otroligt långt i vårt problem, och jag är väldigt tacksam för de besöken.

Petr, vilken barefoot-modell har du på fötterna just nu – och vad gillar du med den?

Det som passar mig bäst är märket LEGUANO. Jag har riktigt bra erfarenheter av modellerna GO, HUSKY och just nu är jag sugen på modellen BEAT. Märket LEGUANO fick mig framför allt på fall med sin kvalitet, låga vikt och flexibilitet. Ibland känns det när jag går som att jag är barfota … som att jag inte har några skor alls. Det är ganska beroendeframkallande.

Bc. Petr Kadlec är ortopedingenjör (ortotik-protetiker) och podolog. Inom sin podologiska mottagning fokuserar han på undersökning och diagnostik av fötter, följt av förslag på en lämplig lösning. Under undersökningen ger han också råd om val av passande skor. Han är verksam i Luhačovice. 

Vart går du härnäst:

• Varför välja barefoot skor, hur du väljer och använder dem
• PODCAST: Bc. Edita Prošková: Hallux valgus
• PODCAST: Valgusställda fotleder och X-formade knän
• PODCAST: Bc. Edita Prošková: Inlägg och andra kompenserande hjälpmedel