Varför en fysioterapeut vid käksmärta även tittar på fötterna

När någon får ont i käken letar de flesta efter orsaken i tänderna. Man tänker på tandgnissling, felaktigt bett eller problem i käkleden (TMJ). I vissa fall hänger dock besvären även ihop med hur andra delar av rörelseapparaten fungerar.

Modern fysioterapi ser i dag käken som en del av en större funktionell helhet. Förutom själva käkleden och tuggmusklerna bedömer man därför även huvudets hållning, funktionen i halsryggen, andningsmönster, bålstabilitet, tungans arbete och kvaliteten på fotstödet. Dessa faktorer kan påverka belastningen på käkapparaten och bidra till att besvären uppstår eller blir kvar.

Käken och fötterna

Vid första anblick kan det verka som att det inte finns något samband mellan fötterna och käken. Men ur fysioterapins perspektiv fungerar kroppen som ett sammanlänkat system, där olika segment inte arbetar isolerat.

Fötterna är kroppens grundläggande kontaktyta mot underlaget. De ger hjärnan kontinuerlig återkoppling om kroppens position och är med och styr både stabilitet och rörelsekoordination. Kvaliteten på den här sensoriska informationen påverkar hur kroppen fördelar belastning vid stående, gång och vanliga vardagsaktiviteter.

Om fotstödet är förändrat under lång tid kan det hos vissa personer påverka den övergripande hållningen. Det kan i sin tur leda till förändringar i hur musklerna arbetar som stabiliserar bäcken, bröstkorg eller området kring halsryggen. Därför tittar fysioterapeuten vid en undersökning ofta inte bara på platsen där det gör ont, utan även på hur patienten rör sig och hur hen använder stödet mot underlaget.

Det betyder inte att käksmärta uppstår på grund av fötterna. Men det visar varför det är viktigt att bedöma rörelseapparaten i ett större sammanhang.

Käken påverkas också av andning och tungans position

En viktig del av käkapparatens funktion är hur vi andas. Personer som under lång tid främst använder övre bröstandning eller ofta andas genom munnen tenderar att vara mer benägna att få ökad muskelspänning i nacke och axlar. Den spänningen kan även sprida sig till tuggmusklerna och området runt käkleden.

Andning handlar därför inte bara om avslappning eller kondition. Det är en viktig del av kroppens övergripande rörelsekoordination och stabilitet.

Även tungans position spelar stor roll. I viloläge – alltså när vi varken äter, pratar eller sväljer – bör käkapparaten vara avslappnad. Läpparna är lätt slutna utan onödig spänning, andningen sker genom näsan och tungan vilar fritt mot gommen. Tungspetsen ligger vanligtvis strax bakom de övre framtänderna utan att trycka mot dem. Över- och underkäkens tänder ska i den här positionen inte ligga mot varandra – det ska finnas ett litet mellanrum. Då är tuggmusklerna bara minimalt aktiva och käkleden belastas inte i onödan.

Om funktionen inte är optimal kan samspelet mellan muskler förändras och vissa strukturer i käkapparaten belastas mer. Därför samarbetar fysioterapeuter ofta med specialister inom myofunktionell terapi, tandläkare eller ortodontister.

Halsryggen och käksmärta

Ett av de vanligaste fynden hos patienter med käksmärta är förändrad huvudposition och ökad spänning i området kring halsryggen.

Människans huvud väger ungefär 4 till 6 kilogram. Om det under lång tid är framåtskjutet ökar kraven på nack- och halsmusklerna som måste hålla positionen. Långvarig överbelastning kan visa sig som huvudvärk, en känsla av tryck bakom ögonen, begränsad munöppning eller ökad spänning i tuggmusklerna.

Sambandet mellan halsryggens funktion och området kring käkleden är i dag välkänt och är ett av de viktigaste områdena som fysioterapeuten tittar på vid undersökning.

Vilken roll spelar stress?

Käksmärta påverkas inte bara av mekaniska faktorer. Psykisk stress kan också spela en stor roll. Hos många visar sig stress som ökad muskelspänning eller omedvetet tandpressande under dagen. Ofta märker man inte ens att käken är spänd även i stunder när man varken pratar eller äter.

Långvarig överbelastning av tuggmusklerna kan bidra till smärta, trötthet i käkapparaten eller obehag i tinningar och kinder. Fysioterapi löser visserligen inte själva orsaken till stress, men kan hjälpa patienten att bli bättre på att känna igen onödig muskelspänning.

Hur går fysioterapi för käken till?

En fysioterapeutisk undersökning av det temporomandibulära systemet omfattar bedömning av käkledens funktion, tuggmusklerna, halsryggen, andningsmönster, postural kontroll och orofacial muskelkoordination. I undersökningen ingår ofta även analys av stående, gång och kvaliteten på stödet mot underlaget, som påverkar den övergripande hållningen.

Målet är inte bara att lokalisera var det gör ont, utan att identifiera funktionella samband som kan påverka belastningen på det temporomandibulära systemet. Utifrån undersökningen föreslås sedan en behandling som syftar till att återställa optimal funktion, minska överbelastning och förbättra neuromuskulär koordination.

Vad kan du göra redan i dag?

Om du besväras av käksmärta, försök under dagen lägga märke till några enkla saker:

• Andas du mest genom näsan eller genom munnen?
• Har du ofta tänderna ihoppressade, även när du varken äter eller pratar?
• Är ditt huvud snarare framåtskjutet?
• Känner du spänning i nacke och axlar?
• Har du ofta huvudvärk?
• Upplever du samtidigt problem med stabiliteten i anklar eller fötter?

Svaren på de här frågorna kan ge en hint om huruvida även andra faktorer, utanför själva käkområdet, kan bidra till dina besvär.

Ett litet test: Hur vilar din käke?

Ställ dig själv en enkel fråga några gånger om dagen:

”Har jag tänderna i kontakt just nu?”

Många har omedvetet tänderna ihoppressade även när de varken äter eller pratar. I viloläge ska det finnas ett litet mellanrum mellan över- och underkäkens tänder. Om tänderna ligger mot varandra större delen av dagen kan tuggmusklerna belastas i onödan.

Det här enkla testet avslöjar ofta en vana som man inte har lagt märke till på många år.

På Kinisi letar de efter samband som kan ligga bakom käksmärta

I behandlingen av patienter med käksmärta fokuserar de inte enbart på själva käkleden. De är intresserade av hur hela rörelseapparaten fungerar och vilka faktorer som kan påverka belastningen på käkapparaten. Målet är inte bara att lindra smärtan på kort sikt, utan att förstå orsakerna till överbelastningen och hjälpa patienten att skapa förutsättningar för en långsiktig förbättring.

För verklig förändring börjar ofta inte där vi känner smärtan som mest. Den börjar med att förstå sambanden som ledde fram till den.

Artikeln har tagits fram i samarbete med Lenka Vojtovič från fysioterapicentret KINISI, som kombinerar ett professionellt arbetssätt hos erfarna fysioterapeuter med modern utrustning i toppklass. KINISI:s huvudsakliga uppdrag är att hjälpa klienter att bli av med akuta och kroniska besvär i rörelseapparaten med stöd av aktuell vetenskaplig kunskap och de modernaste metoderna inom fysioterapi. Centret fokuserar på ett brett spektrum av tjänster, inklusive fysioterapi för vuxna och barn, kvinnors hälsa, akut och postoperativ fysioterapi, funktionell fysioträning samt apparatbaserad behandling – och bidrar därmed till att återställa störda kroppsfunktioner som har stor betydelse för hela rörelseapparatens tillstånd.

Vad mer kan vara intressant för dig inom ämnet?

• Hur du kommer i form efter förlossningen: börja redan under graviditeten och fortsätt under de första veckorna efteråt
• Justerande strumpor och tåkorrektorer: Trötta och ömma fötter förtjänar den bästa omsorgen
• Ojämna underlag: Ett sätt att liva upp hemmet och samtidigt stärka fötterna
• Från ergonomi till träning: fysioterapeuternas tips för att förebygga ryggsmärta