För en hälsosam fotutveckling – från födseln till att gå själv

För en hälsosam fotutveckling – från födseln till att gå själv För en hälsosam fotutveckling – från födseln till att gå själv

Barn barfota Gång, rörelse och hälsa

Hur utvecklas barnets lilla fot på ett bra och hälsosamt sätt? Vi frågade fysioterapeuten Michaela Kačírková, författare till boken Pohybový vývoj dítěte s láskou a respektem.

När vi pratar om utvecklingen av barnets fot tänker de flesta på ett barn som redan står eller går. Men förberedelsen inför att kunna stå själv börjar mycket tidigare – inte först i samma stund som barnet ställer sig upp. Vad är det som leder fram till det, och hur kan du påverka barnets framtida gång positivt redan innan det ställer sig upp?

I samma stund som en kvinna blir gravid börjar fostret utvecklas ganska snabbt. Från att spermien och ägget förenas tar det bara fyra veckor innan grunderna till båda benen börjar bildas. Runt vecka åtta syns strukturerna för ben och fot på embryot (fot räknas terminologiskt från fotleden och nedåt), och efter hand separeras de enskilda tårna. I slutet av graviditeten bör alla strukturer i extremiteterna (muskler, kärl, nerver) vara organiserade som hos en vuxen.

De flesta barn föds med friska fötter

Det är verkligen goda nyheter. Vår uppgift är att hjälpa till att se till att fötterna förblir friska. För utvecklingen efter födseln påverkas av många faktorer. En mycket viktig del är kvaliteten på den psykomotoriska utvecklingen, alltså kvaliteten på rörelsemönstren. Det handlar om hur bebisen rör sig i olika perioder, eftersom fötterna är en del av helheten och utvecklas samtidigt som resten av kroppen.

Slutresultatet av fotens utveckling – och framför allt dess funktion i stående – är direkt proportionellt mot den psykomotoriska utvecklingen. Fotens utveckling ingår i varje utvecklingssteg (rörelsemönster). Man kan inte förvänta sig en hälsosam fotutveckling om det finns avvikelser i den psykomotoriska utvecklingen.

Enkelt uttryckt: vi kan inte separera foten från resten av kroppen. Även här gäller att allt hänger ihop.

Bebisens utveckling sker från huvudet och nedåt. Innan den lilla människan ställer sig upp för första gången behöver den först lära sig många rörelser som föregår själva ståendet. På ungefär ett och ett halvt år går barnet från att ligga till att stå och sedan även gå – under den tiden hinner det alltså ”ta sig” en lång väg och lära sig många nya färdigheter.

Foto: Michaela Kačírková

Hur foten beter sig under utvecklingen

Efter födseln gör bebisen framför allt globala rörelser, det vill säga den rör hela kroppen. Den kan inte isolerat röra en enda extremitet – rörelsen visar sig alltid i hela kroppen. Foten rör sig tillsammans med hela benet. I praktiken betyder det till exempel att bebisen drar hela benet mot kroppen och samtidigt ”drar upp” foten i fotleden – och samma sak gäller åt andra hållet. Bebisen sträcker ut benet och ”sträcker” även foten i fotleden.

Vid ungefär tre månaders ålder är bebisen stabil när den ligger på rygg och kan föra ihop händerna framför kroppen. I och med den här stabiliteten kan den också lyfta benen från underlaget, återigen dra fotlederna mot kroppen och den kan spreta med tårna. När bebisen runt fjärde månaden greppar en leksak kan du se på fötterna att den också vrider dem mot sig och försöker liksom greppa leksaken.

3 månader, på mage. Foto: Michaela Kačírková

När barnet ligger på mage börjar det först lyfta huvudet – ofta kallat ”titta upp” – sedan kommer det upp i andra uppresningen (stöd på sträckta armar), därefter tar det sig upp på alla fyra där det i några veckor bara gungar, gör höga sneda sittningar och senare kryper på alla fyra. Helst är det först efter alla dessa rörelser som barnet ställer sig upp. Först nu är kroppen redo för ett kvalitativt stående; därefter börjar barnet gå längs möbler, släpper taget och tar sig ut i rummet – och allra sist kommer ”pricken över i:et”: att gå.

Vid varje rörelse aktiveras mag- och ryggmusklerna. Tack vare att de fungerar som de ska sker en ideal förberedelse av kroppen (muskler, leder) för att bära upp armar och ben. Utan en fungerande grundinställning i kroppen kan man inte heller förvänta sig en ideal inställning av extremiteterna – och därmed inte heller av fötterna.

Vi har beskrivit utvecklingen i snabbversion. Framför allt ville vi visa att det är nödvändigt att barnet får gå igenom alla rörelsemönster – det är så det bäst förbereder sig för att gå. Om utvecklingen inte sker med god kvalitet kommer det att märkas i stående, gång och hållning.

4,5 månader, på mage. Foto: Michaela Kačírková

Primitiva reflexer

Bebisen är utrustad med en rad primitiva reflexer, och en av dem är gripreflexen i foten. Du aktiverar den genom att lägga din tumme på fotsulan strax under tårna, trycka lätt och titta på tårna. Du ser hur tårna greppar din tumme. Den här reflexen fungerar fram tills barnet ställer sig upp själv, därefter avtar den.

Det är bara reflexen som försvinner – men fotens greppfunktion finns kvar, med den skillnaden att barnet i praktiken ”greppar” underlaget som det går på. Om barnet till exempel står på en rund sten kommer foten att omsluta stenen. På så sätt håller barnet balansen bättre och faller inte.

Foto: Michaela Kačírková

Det här kan du som förälder göra för en hälsosam utveckling av ditt barns fötter:

  1. Ge bebisen gott om tid för rörelse – stressa inte på att den ”ska” göra en viss rörelse. Skapa hellre bra förutsättningar så att den kan ”träna” utvecklingen själv.

  2. Påskynda inte utvecklingen – sätt inte bebisen, ge inte dina händer bakom fötterna så att den kan skjuta ifrån och börja åla, ställ den inte upp, gå inte med den i händerna…

  3. Ge bebisen gott om utrymme för fri, naturlig rörelse. ”Träna” rörelse genom att variera position: rygg, sida och mage (på mage bara när barnet är vaket – för att förebygga plötslig spädbarnsdöd). Skapa rörelsevänliga förutsättningar, som tillräckligt med tid på ett halkfritt underlag som inte hindrar barnet från att prova nya rörelser, osv.

  4. Vid någon avvikelse i utvecklingen – rådgör alltid med en barnrehabiliteringsläkare eller barnfysioterapeut om hur du kan stimulera bebisen, stötta utvecklingen och hjälpa barnet.

Överlag: begränsa inte barnets rörelse.

Minimera hjälpmedel

Det är få hjälpmedel som verkligen stödjer en naturlig utveckling hos bebisen. Hjälpmedel hjälper oftare föräldrar än barn – för barnet begränsar de i de flesta fall rörelsen.

Minimera användningen av hjälpmedel där barnet hamnar i en hopkrupen position. Undvik också att använda flera hjälpmedel efter varandra (babysitter, sjal, bärsele, bilbarnstol…). Använd bilbarnstolen bara i bilen och för en säker förflyttning från punkt A till punkt B – det är ett säkerhetshjälpmedel. Lägg barnet i babysittern bara så länge det är absolut nödvändigt; välj hellre en Moseskorg.

Hjälpmedel som inte ”gör gott” för utvecklingen och foten rekommenderar vi att helst inte använda alls. Hit hör till exempel sittstolar, gåstolar, att bära i sjal/bärsele med barnet vänt framåt, ålstöd och liknande.

Begränsa inte fötternas rörelse

  1. Välj rätt storlek på strumpor – så att de inte begränsar fotens rörelse, inte drar ihop tårna och inte sitter åt runt fotleden. Undvik strumphållare som visserligen håller strumpan på plats men begränsar fötternas rörelse.

  2. Ta på skor först när barnet går själv. Fram till dess behövs inga skor i vagn eller bärsele – där räcker det med fotpåsar/överdrag. När barnet väl går och du ska välja skor är det även då viktigt att försöka bevara så mycket naturlig rörelse som möjligt. Välj skor som respekterar fotens anatomiska form, är flexibla och lätta. Jag brukar rekommendera capáčky och därefter barefoot skor.

  3. Lek med barnet – även med fötterna. Lek är viktig för barnets psykomotoriska utveckling (lek är faktiskt viktig i alla åldrar). Jag menar att när du tittar på barnet, pratar med det, leker med händerna och stryker det över magen – glöm inte att också ta tag i fötterna, massera dem, massera tå för tå, lägg bebisens fötter mot ditt ansikte och smek dem. Bara var försiktig med kittling – det kanske inte känns skönt för bebisen.

Bästa starten för friska små fötter

En hälsosam utveckling av barnets fot handlar inte bara om att välja rätt skor. Det är en process som börjar redan under graviditeten och fortsätter genom varje rörelsemönster som ditt barn lär sig under de första ett och ett halvt levnadsåren. Kom ihåg att foten inte är en isolerad del av kroppen – den är en del av hela rörelsesystemet. När du ger din bebis gott om tid och utrymme för naturlig rörelse, respekterar barnets tempo och undviker onödiga hjälpmedel, ger du barnet den bästa starten för friska små fötter för hela livet.

Artikeln har tagits fram i samarbete med Bc. Michaela Kačírková – fysioterapeut för barn från födseln. I sitt arbete använder hon kunskap från Vojtas metod och Bobath-konceptet. Hon är medförfattare till boken Pohybový vývoj dítěte s láskou a respektem (fyzioterapeutky dětem), skapare av den praktiska kursen Pro zdravý vývoj miminka och grundare av projektet Dětská fyzio máma.

* den här informationen gäller för barn som är friska; om barnet har ett neurologiskt eller ortopediskt problem, rådgör individuellt med behandlande läkare eller barnfysioterapeut

Vart leder dina nästa steg: