Så förbereder du ditt barn för förskolan: Praktiska tips från Lucie på School of my life

Hur förbereder du ditt barn för förskolan så att morgonlämningarna inte förvandlas till tårfyllda prövningar? Vi delar med oss av beprövade tips – både inför starten och under själva inskolningen.

Jag är mamma till fyraåriga Sárinka och sexåriga Samík. Av alla möjliga alternativ valde jag en klassisk kommunal förskola med blandade grupper. Jag lade stor vikt vid förberedelserna inför det här viktiga steget i mina barns liv och delar gärna med mig av hur allt gick till – så att förskolan även för dina barn kan bli en plats de ser fram emot, med nya kompisar och upplevelser.

Var positiv

Det är viktigt att prata om förskolan med barnen på ett positivt och realistiskt sätt, och försöka undvika den där ”föräldrastrategin” att skrämmas med förskolan – så att barnen inte får en negativ bild och blir rädda för att gå dit.

För mig fungerade det bra, både före och under förskoleåret, att leka igenom vissa situationer med Samík med hjälp av lego. Vi lekte förskola med figurerna, följde förskolans dagsrutiner och jag hittade även på olika situationer som vi sedan löste genom rollekar (t.ex. någon tar min leksak, jag kan inte knäppa jackan, en kompis knuffade mig, jag saknar mamma/pappa …).

I förberedelserna kan barnböcker på temat vara till stor hjälp. Tack vare dem kan barnen lättare föreställa sig vad som väntar på förskolan – och även efter att de börjat kommer de ofta vilja att ni läser dem, eftersom de gillar att böckerna visar situationer de känner igen väl från förskolan.

Hjälp barnet att bli mer självständigt

Det som definitivt underlättar för barnet på förskolan är graden av självständighet: att kunna klä på sig och ta på sig skor med lite hjälp, äta själv, gå på toaletten, tvätta händerna med tvål, använda näsduk, plocka undan leksaker efter sig … Självklart hjälper pedagogerna gärna till med allt, men ju mer självständigt och oberoende barnet är, desto tryggare kommer det att känna sig – och hamnar inte lika ofta i situationer där det känner sig ”dåligt” eller otillräckligt.

Du kan också göra på- och avklädningen enklare genom att välja rätt kläder och skor.

• kardborreskor är toppen, liksom skor med kardborre och tofflor som barnet bara kan kliva i (välj gärna mjuka – barn sitter ofta på hälarna när de leker och hårda tofflor blir obekväma)
• se upp så att mjukisbyxor/leggings inte är för smala längst ner
• välj en hoodie/tröja som barnet lätt kan dra på sig och stänga
• utomhus är byxor utan knäppning idealiska, och en jacka med en stor dragare på dragkedjan
• byt ut strumpbyxor mot leggings
• lägg fram kläderna i hallen i den ordning barnet ska ta på dem
• extra ombyte i skåpet är en självklarhet
• välj kläder tillsammans kvällen innan
• för att märka kläder har en textilstämpel fungerat bäst för mig

Morgonlämningar

Det som många föräldrar oroar sig mest för är morgonlämningen på förskolan, som ibland kan komma med gråt och motvilja att gå dit. Barn försöker ofta övertala en att få stanna hemma. Av erfarenhet vill jag råda dig att inte göra det (alla sa det till mig också då, men jag kände att jag ju visste bäst) – för barnen kommer ihåg det väldigt väl. Samík försökte sedan flera gånger igen och sa: ”Men du minns väl när jag grät jättemycket en gång, då fick jag stanna hemma.”

Ett tips för barn som gråter: bär inte in dem till förskolan i famnen och lyft inte upp dem i hallen för att trösta. Då blir det mycket svårare för barnet att släppa taget om dig. Ta hellre barnet i handen, eller gå ner på knä bredvid och krama om.

Inskolning

Hos oss gick inskolningen utan större problem, men eftersom många mammor hörde av sig till mig förra året som inte hade samma tur, bad jag mina följare om hjälp och samlade ihop några tips som kan stötta barnen. Även om det i de flesta fall framför allt är tiden som hjälper:

• en utlovad belöning (utflykt, något gott, en gemensam lek …)
• mjuk inskolning (öka gradvis antal dagar/timmar i förskolan)
• förklara varför barnet går till förskolan
• favoritleksak eller gosedjur
• bio bachblommor
• rita ett hjärta på handen på både dig och barnet; när barnet blir ledset kan det röra vid det och känna kopplingen till mamma/pappa
• vara ärlig mot barnet, respektera känslorna och alltid hålla det ni kommit överens om
• gå till förskolan tillsammans med en kompis/granne
• träffa en kompis från förskolan även utanför förskolan
• hitta på en avskedsritual (high five, ramsa, sång …)
• en tigertatuering som ger mod
• ett foto med familjemedlemmar
• rutiner och regelbundenhet, så att barnet vet hur dagen kommer att se ut
• försäkra barnet om att du kommer och hämtar
• låta barnet gråta ut i famnen (ibland måste känslorna få komma ut)

Barn gråter för att du är det mest värdefulla de har i livet, och när de ska till förskolan är de rädda att förlora dig. Ha förståelse och försök trösta dem.

Kommunikation är alltid grunden för att lyckas

När vi kom hem var Samík alltid överlycklig över att vara tillbaka hos sina leksaker och gick oftast direkt och lekte, vilket jag tyckte var bra. Det jag däremot gillade mindre var att han började ta ut en del av sin frustration på Sárinka – något han inte gjort tidigare. Oftast var det en reaktion på något som hänt på förskolan.

Jag upprepade alltid för honom att om någon gör något han inte gillar, måste han säga ifrån direkt och tydligt visa att han inte tycker om det. Många mindre trevliga saker snappade han upp från barnen på förskolan (att säga emot, provocera, miner) och försökte sedan använda det hemma också – vilket blev ett stort tålamodstest för oss alla.

Man behöver vänja sig vid att när barnet börjar i förskolan kommer det också att påverkas av andra människor än dig, och att det hör livet till.

Barn håller ofta sina känslor i schack på förskolan, och när de kommer hem – till en välbekant miljö, till tryggheten – släpper de fram dem. Det kan vara tufft för alla. Flera gånger hände det att barnen började bråka redan i hallen eller i bilen, sa emot eller helt enkelt inte lyssnade. Det gjorde ont och ibland behövde jag smälta det, men man får försöka att inte ta det personligt och tänka att ”det är bara en period”.

Lucie @schoolofmylife

Framför allt mamma till två små barn: Samuel (6 år) och Sára (4 år). Jag har studerat vid Pedagogiska fakulteten vid Karlsuniversitetet, och min utbildning påverkar i stor utsträckning även innehållet jag skapar på sociala medier och på min blogg, där jag varit aktiv sedan Samík föddes.

Vart går du vidare härifrån:

• Så klarar du förskolestarten utan onödig stress
• Barefoot skor till skolan – från sneakers och gummistövlar till inneskor
• PODCAST: Bc. Edita Prošková och Bc. Hana Tonarová: Springcyklar och gåcyklar